Innovation i olika nivåer

s-curve

Behöver innovation vara legobitar och färglada post-it-lappar? En egen avdelning som labbar i källaren? Eller något som bara forskare eller ingenjörer håller på med?

Självklart inte. 

Innovation och förbättringar sker inte sällan av slumpen eller av en kombination av händelser. Vi kan även dela upp det i tre steg eller nivåer:

1) Förbättringar på befintliga produkter eller tjänster. 

2) Nya produkter/tjänster, nya marknader för befintliga, en större förändring av befintlig tjänst/produkt som möjliggör att konkurrenterna inte hinner ikapp och dess lönsamhet förlängs.

3) En disruptiv innovation som förändrar hela marknaden. Ofta går den att patentera.

Förbättringar är sånt som alla anställda både kan och borde vara engagerade i. Att hitta bättre processer, effektivisera, förbättra kundupplevelsen. De populära LEAN och KAIZEN är metoder för att tillgodogöra sig de anställdas erfarenheter, förslag och kreativa lösningar på ett mer strukturerat sätt än förslagslådan som ju funnits länge. Så vem sitter på viktigast data här?  Kundtjänst och verkstad har bästa förutsättningar för att identifiera ofta förekommande problem och föreslå lösningar eller lämna över till någon som kan gräva djupare. 

Ett exempel i boken “Kreativa företag” beskriver  killen som arbetar på bagagebandet på flygplatsen. Lite för ofta fick han frågan varför det var gula och svarta lappar på de väskor som kom först ut från flygplanet. Det visade sig att detta var Brittish Airways egna anställda som reste på stand-by. Deras väskor lastades sist – och kom fram först.
-Det kanske borde vara förstaklass-passagerarna som fick den förmånen, tänkte han. De som betalar bäst och får gå av planet först, vinner ju inget på det om inte väskorna kommer ut först. 

Och alla vi som jobbar med kunder vet ju att det är det sista som händer innan kunden lämnar dig, som kommer påverka hela din upplevelse av tjänsten. De lönsamma förstaklass passagerarnas upplevelse förbättrades så mycket att killen fick två biljetter med Concord som tack. 

Här finns även berättelsen om flygvärdinnan som skickade in ett förslag till ledningen, att de endast behövde 5 plastskydd för kaffekannorna. Nu fick de med 10 skydd varje flygresa, och hon noterade att de oftast slängde 5st. Nu kostade dessa endast 15 cent/styck. Så var det värt att engagera sig? Ja, många bäckar små – det sparade 62000 dollar/år! 

Så i nivå 1 handlar det om att optimera, effektivisera och förbättra existerande system.

2) Innovationen som förlänger S-kurvan, eller skapar en ny av en standardprodukt. Man brukar rita in varor och tjänster som ett 45-gradig lutande S i ett diagram med lönsamhet och tid. Det kostar att ta fram, sen kommer intäkter och genom förbättringar kan man dra ut kroppen på S så länge som möjligt, men till slut kommer konkurrenterna ikapp och lönsamheten och marknadsandelarna sjunker. Då gäller det ju att skapa ett nytt S. I digitaliserings tidsålder blir S-en allt kortare eftersom cost to market – kostnaden att ta sig ut på marknaden -sjunker när man inte behöver bygga fabriker. 

Jag tycker AirBnB och Über är sådana tjänster. De har för visso “disruptat” sin industri, men de fick inte vara ensamma så länge. Mer klassiska exempel på system 2  är kameror som gick från stora klumpar, till mindre enheter, till instamatic, till digitalt och nu till att finnas i mobiltelefoner. Eller samma sak med musikspelaren som gick från bergsprängare på axeln till walkman kassettspelaren, CD-spelaren, MD-spelaren , iPod och sedan Spotify i telefonen. Det intressanta här är att det ju inte alltid är samma bolag som gör uppföljaren! Innovation kostar ju och är en risk att utveckla det som konkurrerar ut sin egen kassako. Men om man vill överleva, bör man även jobba i detta steg. 

Vilka har bäst förutsättningar för att innovera i nivå? Alla i företaget. Sätt ihop en grupp som består av representater från flera avdelningar och håll ett par innovations-workshops per år. Deltagarna får sedan lägga viss tid av sin arbetstid på att utveckla, iterera och testa. Ju mer diversifierad gruppen är, ju bättre – men ofta även mer kaotisk. Därför är det bra med en facilitator. Ju mer mångfald i denna grupp, desto bättre. Mångfald i form av erfarenheter, referensramar och roll i företaget. Men de måste självklart vara villiga att jobba tillsammans. Största faran är att gruppen är för homogen. För ärligt talat – hur får man nya tankar om alla har gått liknande utbildning, kommer från liknande bakgrund och gör liknande saker på fritiden…? 

3) Patenterbara innovationer. Dessa innovationer är helt klart störst risk! Man jobbar mot något som kanske kommer att fungera om 5-20 år (det brukar stå 10-20 år, men framtiden kommer ju aldrig så så långsamt som nu…) Här finns en stor risk för ”misslyckanden” och felsatsningar. Men även lysande exempel på innovationer som förändrar allt – tex röntgen.

Här hittar vi idag många av de tekniker som är hypade – Ai, AR, självkörande bilar, block chain teknologin, data mining, nya läkemedel och metoder och mycket inom kemi.

Så var behöver ni förbättra er för att överleva och leda framtiden? Svaret borde vara att satsa på alla tre, men kanske mest resurser på steg 2. Hur ser det ut idag?

Utvecklingens viktigaste ord?

success is tip of the iceberg

“Det kommer nog aldrig att fungera!”
eller:
“Det kommer fungera, men det kan ta lite tid och omvägar!”

Oavsett vilket du tror, så får du sannolikt rätt!

Skillnaden i ovan är inställningen och grit – dvs att inte ge upp för lätt.
Istället för “Jag kan inte”, så säger man ”Jag kan inte ÄNNU”

Tänk att ett ord kan vara så starkt och bryta upp det bedövande inte.
ÄNNU. Det är inte absolut längre, det finns en väg framåt.
Hur? Genom att öva och öva.
Det har du gjort sedan du föddes – och idag du kan säkert både gå, springa och cykla …

Just do it!

(lånad bild)